Nu är datorn äntligen hemma igen. Som jag har längtat! Det blir oerhört tydligt hur datorberoende vi har blivit när man blir utan ett tag. Två veckor, för att vara mer eller mindre exakt.
Hela kvällen har jag suttit och pysslat ihop min lilla vita. Alla program som ska installeras och alla hemsidor som ligger efter i uppdateringarna... Är inte riktigt klar med allt, men jag får fortsätta imorgon.

Förkyldningen vill inte riktigt släppa heller. Det är väldigt hostigt fortfarande och det är svårt att vila rösten (som man egentligen skulle behöva göra) med det jobbet man har. Dessutom är det en massa teori den här veckan. Två vanliga teorikvällar och igår gjorde jag o kollegan riskettan-premiär. Det blev en riktigt bra kurs och jag tror att vi nådde fram till alla - kändes så i alla fall. Det är en riktigt tuff utbildning mentalt, så vi var ganska slitna efter. Skönt att vi hade en bra grupp första gången i alla fall.

Halkade igår in på ett minst sagt knepigt program på kanal 5 (tror jag). "Den rätte för Rosing". Om jag förstår det hela rätt så går detta ut på att Linda Rosing ska hitta en man. Konceptet känns närmast högst tvivelaktigt och aningens desperat. Huvudpersonen är kanske ingen jag vanligtvis väljer att engagera mig i, MEN jag kan inte undvika att förundras över hennets ansikte. Hennes överläpp rör sig inte - inte ens när hon pratar! Jag anstränger mig verkligen för att upptäcka minsta tecken på rörelse under den korta tid jag ser programet, men icke. Ingenting. Vad det beror på kan man säkert diskutera, men det ser väldigt kul ut =) Läpparna har liksom drag av anknäbb.